Det är ju ett uttryck som är välkänt. Men stämmer det verkligen? Och stämmer det verkligen för alla människor?
Detta fick mig att börja tänka på ”förr” och hur det var för individer med en funktionsnedsättning. Hur var det för dem innan LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, kom till?
Allt började hösten 1988 då den svenska regeringen bad en grupp att starta i gång en utredning som skulle ta upp frågan om ”stöd till människor med omfattande funktionsnedsättningar”. Ett år senare, år 1989, fick utredningen namnet ”Handikapputredning.
Medan gruppen höll på och utredde vilket stöd som skulle erbjudas till människor med omfattande funktionsnedsättningar, dök fråga efter fråga upp. Vad skulle de utreda? Vilka behov fanns? Till vilken nivå skulle de ta hänsyn till dessa behov? Självklart pratades det också mycket om ekonomi och pengar! Men det fanns något som täckte många delar av dessa frågor och de bestämde sig för att dyka djupare i det för att kunna säkerställa tillgång till ett mer individuellt anpassat stöd och service i samhället för människor med funktionsnedsättning . De började pratade om ”handikapp – välfärd – rättvisa”.
Året var 1991 och alltså tre år efter att utredningen hade startat.
Tiden innan och under tiden denna utredning pågick så hade människor med funktionsnedsättningar stöd utifrån en lag som heter Socialtjänstlagen, förkortad SoL. Då fick de hjälp i form av hemtjänst och den kunde variera mycket från kommun till kommun. Det rådde ojämlikhet mellan personer med funktionsnedsättning och andra människor i Sverige. Till exempel kunde en person som inte hade funktionsnedsättning gå på bio, restaurang eller arbeta men en person med funktionsnedsättning hade inte samma möjligheter till en meningsfull vardag.
På grund av alla brister man upptäckte under utredningen, den så kallade Handikapputredningen, arbetades det fram en ny lagstiftning. I lagstiftningen preciserades allt möjligt, bland annat de så kallade personkretsarna.
Med denna lag skulle människor med funktionsnedsättningar få möjlighet att överklaga beslut de inte var nöjda med eller ansåg var otillräckliga. Den nya lagen kallades även för pluslag, vilket innebär att lagen skulle komplettera de insatser som erbjöds med stöd av Socialtjänstlagen och med stöd av Hälso- och sjukvårdslagen, även kallad HSL, vilket är det lagrum som alla yrkesrollen med legitimation tillhör.
Som du kan läsa så skapade denna rättighetslag, LSS, nya förutsättningar för individer med funktionsnedsättning och såg till att vi kunde närma oss den mänskliga rättigheten, nämligen allas lika värde, på riktigt.
Vill du lära dig mer om LSS och vad det egentligen innebär? Lyssna på LSS-podden .
Comments