Det har pratats mycket om att antalet assistansberättigade kraftigt har minskat sedan år 2016 och att antalet har fortsatt att rasa. Förenklat kan man tolka det som att det finns många individer som har hjälpbehov i form av personlig assistans men som inte har fått rätten till det.
Med det som grund arbetades det fram två propositioner som syftar till att stärka rätten till personlig assistans och under sommaren 2022 antog riksdagen dessa propositioner.
Den ena propositionen, eller förslaget förenklat uttryckt, var ”Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn.”
Det andra förslaget var ” Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård.”
Ett grundläggande behov ersätts med två nya
När lagändringen träder i kraft 1:a januari 2023 så kommer det tidigare grundläggande behovet ”Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap” att tas bort och ersättas med två nya grundläggande behov.
Det tidigare och nu gällande grundläggande behovet delas upp enligt nedan:
Stöd du behöver på grund av psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att du skadar dig själv, andra eller egendom. Här har man sagt att om det krävs kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att individen ska klara av personlig hygien, måltider, av- och påklädning samt kommunikation (de andra grundläggande behoven) ska personen som handlägger ärendet se det som en del av hjälpen med det grundläggande behovet.
Stöd som du behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd och som även innebär en fara för ditt liv eller en stor risk för fysiskt fara. Stödet som ges ska vara assistansgrundande i sin helhet, alltså att det ska ge rätten till insatsen personlig assistans enligt de andra kraven. Och här gör man inte något avdrag för föräldraansvar, men det kommer vi till snart.
Detta är det man kallar för egenvård och det, enligt den nya lagen, innebär en hälso- och sjukvårdsinsats som hälso- och sjukvårdspersonal bedömer att individen kan utföra själv. I och med denna lagändring inför man även en bestämmelse i HSL, Hälso- och sjukvårdslagen, där man tydliggör HSL-personals skyldighet att överväga om vården som ges till personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar (alltså personer som oftast har rätt till insatsen personlig assistans) kan ges på ett sätt som bidrar till att den enskilde får möjlighet att delta i samhällslivet och kan leva som andra. Det är det som står i LSS.
Det som skiljer sig helt från tidigare sätt att bedöma dessa behov är att man har tagit bort kravet på att personen som hjälper dig med dessa behov behöver ha ingående kunskap om dig för att ge rätt hjälp och stöd.
Schabloniserad föräldraavdrag införs
I och med lagändringen som träder i kraft 1:a januari 2023 så införs till skillnad från tidigare ett schabloniserat föräldraavdrag. Man har helt enkelt en tabell där barnets ålder är kategoriserad med fasta avdrag för den tid som anses falla inom föräldrars ansvar gällande grundläggande behov samt övriga behov per dygn.
Här nedan ser du tabellen för hur schablonen ser ut.
Personlig assistans till äldre
Januari 2023 är en justerad åldersgräns för sista datumet man får ansöka om personlig assistans. Nu kommer man få ansöka om insatsen personlig assistans fram till dagen innan man fyller 66 år, till skillnad från tidigare där gränsen varit vid 65 år.
Insats i form av personlig assistans får inte utökas efter det att den insatsberättigade har fyllt 66 år. Övergångsbestämmelsen är att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för den som har fyllt 66 år före den 1 januari 2023.
Vill du ansöka om fler timmar utifrån ditt befintliga beslut eller önskar ansöka om insatsen personlig assistans? Kontakta oss så hjälper vi till med det!