Tanken med LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är ju att varje individ som är i behov av hjälp ska kunna ansöka om stöd för att kunna leva ett så gott och självständigt liv som möjligt.

Här får du läsa om de första 5 av de 10 hjälpinsatser som finns inom LSS.

Nummer 1: Man har rätt till att få rådgivning och annat personligt stöd.

Här är det personer som jobbar för landstinget som ger expertstöd utifrån sin egen kompetens. Till exempel kan man få prata med en kurator eller psykolog eller få hjälp med att få en samordnad kontakt med olika myndigheter man behöver få hjälp ifrån.

Trots att vi pratar om LSS och vilka insatser man får när man berörs av just den lagen så ges sällan just den här insatsen utifrån LSS utan från Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och där kan även andra yrkeskategorier så som arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder etc. komma in och ge tips, råd och expertstöd utifrån sina egna kompetenser. Man kallar det då för habiliteringsinsatser och det är till för att underlätta för personer med funktionsnedsättning samt deras familjer att leva med funktionshinder.

Alltså är syftet med just denna insats att ge råd och stödja samtidigt som man tänker på de medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekterna av funktionshindret.

Nummer 2: Personlig assistans eller/och ekonomiskt stöd för att kunna ha personliga assistenter. Den här insatsen är tänkt att ge stöd till personer som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med sina grundläggande behov. Den enskilde kan exempelvis behöva hjälp med sin personliga hygien, måltider eller att kommunicera med andra människor.

Nummer 3: Ledsagare. Har man ett funktionshinder så är det lätt att bli isolerad. Det kan vara fysiskt eller psykiskt svårt att ta kontakt med andra, ta sig ut ur hemmet eller hitta på roliga/meningsfulla aktiviteter. Insatsen ledsagarservice syftar till att bryta den isoleringen. Här får man rätten till att få en följeslagare, en person, som följer med/tar initiativet att hjälpa personen att besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet eller för att bara promenera. Den här insatsen anpassas efter personens individuella behov.

Ledsagning finns inom personlig assistans, insatsen jag nämnde innan, och har man rätten till personlig assistans får man göra alla de saker jag nämnde tidigare.

Nummer 4: Kontaktperson. En kontaktperson kommer in och hjälper till att bryta personens isolering genom umgänge eller hjälp till fritidsverksamhet. Kontaktpersonen kan också ge råd till eller vara till hjälp för personen i olika mindre komplicerade situationer.

Enligt lag behöver inte den personen som bli anställd som kontaktperson har en speciell utbildning utan i stället ha stort engagemang och intresse för andra människor.

Nummer 5: Avlösarservice i hemmet. Barn och unga som bor hemma hos sina föräldrar och har funktionsnedsättningar kan få hjälp av denna insats. Insatsen riktas mot deras föräldrar så att de kan få avlösning för att kunna till exempel koppla av eller hitta på något med de andra syskonen/varandra utan att barnet deltar. Det kan också vara så att föräldrarna ska på utbildning för att lära sig mer om sitt barns handikapp och inte vill att barnet ska vara med.

Avlösarservice kan också ges till anhöriga eller föräldrar vars vuxna barn fortfarande bor kvar i föräldrahemmet.

Avlösning kan ges både som en regelbunden insats och vid akuta behov.

Nummer 6: Korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Ibland behöver vi alla miljöombyte, få träffa nya människor och få nya intryck. Denna insats är just för det behovet. Både för personen med funktionsnedsättning och för anhöriga att få avlastning och avlösning. Då kan man få komma i väg och bo på ett korttidshem, i en stödfamilj, åka på läger och så vidare. Här kan du kolla på din hemkommuns hemsida för att se vad just din kommun erbjuder.

Nummer 7: Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att erbjuda fritidshem till alla skolbarn till och med vårterminen det år eleven fyller 13 år. Men barn och unga med funktionsnedsättning kan behöva tillsyn efter skoldagens slut även när de blir äldre. Så länge de går i grundskola eller gymnasieskola finns därför en möjlighet att få insatsen korttidstillsyn.

Den här insatsen vänder sig till ungdomar som är över 12 år och som av olika skäl inte klara sig själva före eller efter skoldagen eller under skollov. Tanken med insatsen är att ge eleven en trygg och meningsfull fritidssysselsättning.

Nummer 8: När barn och ungdomar, trots olika stödinsatser, inte kan bo i föräldrahemmet av olika anledningar kan de få bo i ett familjehem eller bostad med särskild service för att få möjligheten till en uppväxtmiljö som är varaktig. Då får man hjälp av insats nummer 8 som är ”Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdom”

Nummer 9: Här kan man få insatsen att få olika boende former som är särskild anpassade och ger särskild service. Det kan vara servicebostäder, gruppbostäder eller annan särskild anpassad bostad.

Nummer 10: Daglig verksamhet är nästa insats som är till för personer som tillhör personkrets 1 och personkrets 2. Alltså för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och personer med förvärvad hjärnskada. Tanken är då att man ska få möjlighet till arbete på kortare eller längre sikt. När man går på daglig verksamhet kan man få vara med olika aktiviteter i grupp eller enskild. Aktiviteterna kan handla både om habiliterande insatser eller att man producerar något. Med det sagt är det viktigt att nämna att Daglig verksamhet inte är en anställningsform och syftet med verksamheten är inte att producera varor eller tjänster.

Har man inte rätten att få daglig verksamhet av olika anledningar men ändå inte kan få ett arbete på grund av sin funktionsnedsättning kan man få sysselsättning genom en annan lag, nämligen SOL. Det finns även olika stöd att få på arbetsförmedlingen.